Folkhögskolornas pedagogik

Vid folkhögskolan studerar man i en gemenskap, och interaktion har en central roll i lärandeprocessen. Folkhögskolornas värdegrund och en verksamhet som grundar sig på gemenskap och interaktion skapar en särskild lärandemiljö präglad av lärande, bildning och socialisation. Folkhögskolor beskrivs ofta som holistiska lärmiljöer. Samhörighet och varje enskild studerandes tillväxt betonas också i lagstiftningen. Folkhögskolorna representerar det fria bildningsarbetet inom den finländska utbildningssektorn. Gällande folkhögskolornas verksamhet betonar Lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) självpåtaget lärande, utveckling av lärandeberedskap och att växa både som individ och samhällsmedlem. Speciellt för folkhögskolorna är att studierna bedrivs i internatform.

Vid sidan av samhörighet, dialogiskhet och bemötande av studeranden, har självpåtaget lärande betraktats som centralt i folkhögskolornas bildningspedagogik. Utgångspunkten är att var och en bildar sig själv, men folkhögskolans uppgift är att stödja utvecklande av tanke- och omdömesförmåga, öppenhet och kreativitet samt social kompetens, samarbets- och kommunikationsfärdigheter (Niemelä 2009, 3.)

Folkhögskolideologins fader, dansken Nikolai F.S Grundtvig (1738–1872) betonade i sitt pedagogiska synsätt upplysning, levande interaktion och tankesättet ”skola för livet”. Dessa särdrag är synliga ännu idag inom folkhögskolvärlden i Norden, där Grundtvigs pedagogik redan i tiderna spreds.  (Niemelä 2011, 102).

I Finlands Folkhögskolförenings verksamhet har man sett det som centralt att utveckla pedagogiken i folkhögskolorna. Föreningens styrelse har i sin strategi uppställt följande mål ur pedagogisk synvinkel:

  • Folkhögskolfältet är i sin bildningspedagogik enhetlig, traditionsburen, nationellt täckande och dess ideologiska bakgrund är bred.
  • En kollaborativ pedagogik och transformativt lärande representerar folkhögskolornas centrala kunnande och verksamhetsprinciperna på folkhögskolcampusen.  
  • Folkhögskolcampusen är handledande gemenskaper som stöder studeranden på ett holistiskt sätt.

Under årens lopp har det inom föreningen pågått flera projekt relaterade till pedagogik.

För tillfället pågår fortbildning i samarbete med folkhögskolfältet. Nedan finns samlat publikationer i anslutning till bildningspedagogik och folkhögskolornas lärandemiljö.

Täydennyskoulutus kansanopiston pedagogiikasta

Etelä-Pohjanmaan Opisto, Alkio-opisto ja Suomen Kansanopistoyhdistys järjestävät kansanopistojen henkilökunnalle opintokokonaisuuden: Miten opettaa kansanopistossa? Kansanopistolla on oma erityinen pedagogiikkansa. Koulutuksen tavoitteena on saada ymmärrys siitä, mitä kansanopiston pedagogiikka on ja miten sitä toteutetaan. Koulutus on tarkoitettu koko kansanopistokentän henkilöstölle. Mukaan toivotaan erityisesti uusia tai hiljattain aloittaneita opettajia, rehtoreita ja muuta henkilöstöä. Ilmoittautuminen tehdään jokaiseen opintojaksoon erikseen! Koulutus on maksuton ja sen rahoittaa Opetushallitus. 

Opintokokonaisuuden laajuus on 12 op ja se järjestetään syksyn 2019 ja vuoden 2020 aikana. Koulutukseen voi osallistua valitsemallesi opintojaksolle tai koko opintokokonaisuuteen.  

I Kansanopiston yhteisölliset pedagogiset menetelmät 3 op
II Opiskelijan ohjaus kansanopistossa 3 op
III Højskole pædagogik 1.5 op
IV Folkhögskolan som särskild utbildningsform 4.5 op

Lisätietoa koulutuksesta Etelä-Pohjanmaan opiston sivuilta

Publikationer om bildningspedagogik

Niemelä, S. 2009. Kansanopistoraportti- Sivistystarve ja kansanopistot.

Virtanen, S. ja Marjomäki, V. 2005. Kansanopistokirja. Kansanvalistusseura.

Niemelä, S. 2011. Sivistyminen. Sivistystarve, -pedagogiikka ja -politiikka. Kansanvalistusseura ja Snellman-instituutti.

Tuomisto, T. 2019. Kansanopistopedagogiikka kolmessa kristillisessä kansanopistossa. Oulun yliopisto, Kasvatustieteiden tiedekunta.