Info om folkhögskolor

Folkhögskolorna är läroanstalter inom fritt bildningsarbete och de erbjuder både allmänbildande utbildningar och yrkesutbildningar. I Finland finns 76 folkhögskolor och 84 folkhögskolcampus. Det finns 11 svenskspråkiga folkhögskolor. Alla folkhögskolor erhåller statlig finansiering. De flesta av folkhögskolorna är privatägda. De privatägda folkhögskolorna upprätthålls oftast av stiftelser eller understödsföreningar.

 Se folkhögskolcampusen på Finlands karta

Folkhögskolornas verksamhet styrs av lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) och av folkhögskolornas egen värdegrund. Till sin bakgrund är folkhögskolorna oftast obundna, kristliga, samhälleliga eller riktade till grupper med behov av särskilt stöd. Årligen deltar över 12 000 studerande som heltidsstuderande på olika långa studielinjer och cirka 100 000 på kortkurser.

Vad kan man studera vid en folkhögskola?

Folkhögskolan är Finlands mest mångomfattande typ av läroanstalt. Folkhögskolorna ordnar både långa utbildningslinjer och kortkurser. Vid en folkhögskola kan man t. ex studera på en folkhögskollinje som sträcker sig över ett läsår, avlägga öppna universitets- eller högskolestudier, delta i yrkesutbildning, gymnasiestudier, grundläggande utbildning för vuxna, tionde klassen, utbildning riktad till invandrare, utbildning riktad till personer med behov av särskilt stöd eller delta i kortkurser.

Folkhögskolornas studielinjer erkänns som handledande för fortsatta studier och påskyndar studiestigen. När man har avlagt en studielinje som sträcker sig över ett läsår får man ett betyg och sex tilläggspoäng då man ansöker till yrkesutbildning på andra stadiet. Under studieåret kan man också erlägga studiepoäng tillhörande universitetsstudier eftersom många folkhögskolor erbjuder studier vid öppna universitetet som en del av sina studielinjer.

Läs mer om studiemöjligheter vid folkhögskola

Att studera vid en folkhögskola är kollektivt

Folkhögskolorna är internatskolor till sin karaktär, vilket innebär att studerande som vill kan bo på skolans internat. Internatboende och studerande i smågrupper är kollektivt och föder samhörighet. Samhörigheten och gemenskapen får höga vitsord av tidigare studerande då de berättar om sina erfarenheter av folkhögskolstudier. Under studietiden får man koncentrera sig på att identifiera sina egna styrkor, klarlägga sina egna framtidsplaner eller uppdatera sitt eget kunnande under pågående arbetskarriär.

Folkhögskolornas finansiering

Staten beviljar upprätthållare av folkhögskolor 57 % statsandelar för folkhögskolutbildning. Folkhögskolans driftskostnader i relation till enhetspris för prestation och intäkt för prestation används som grund för folkhögskolans statsandel. Med prestation avses studievecka, som innebär det studieavsnitt en studerande avlägger under en femdagars arbetsvecka då hen får handledd undervisning i medeltal minst fem timmar per dag. Undervisnings- och kulturministeriet fastställer priset på studieveckorna inför påföljande år och likaså den prestationsmängd som ligger som grund för finansieringsbeslutet.

Man beviljar statsandelar för all utbildning till 70 % åt upprätthållare av en folkhögskola som i sin ansökan om tillstånd definierar att den huvudsakliga utbildningsuppgiften riktar sig till svårt handikappade. Upprätthållaren av en folkhögskola kan även beviljas kvalitets- och utvecklingsbidrag, studiesedelbidrag, bidrag som stöder läroanstaltens strukturella utveckling samt tilläggsbidrag för driftskostnader inom ramarna för anslag i statsbudgeten.

Verksamheten vid och finansieringen av folkhögskolorna och andra läroanstalter inom fri bildning regleras av lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) och förordningen om fritt bildningsarbete (805/1998).

Läs mer om lagstiftningen som reglerar folkhögskolverksamhet