Folkhögskolföreningens historik

Seinälaatta.

De första folkhögskolorna grundades i Finland år 1889. Kunskap om folkhögskolverksamhet hade man hämtat från de andra nordiska länderna, speciellt från Danmark. Kangasala folkhögskola inledde sin verksamhet den 16.1.1889 och var den första folkhögskolan. Vid skolan koncentrerade man sig huvudsakligen på att lära ut handarbete åt kvinnor. Som ledare för folkhögskolan verkade Sofia Hagman, vars syster Lucina Hagman bl. a var den första ordföranden för Kvinnosaksförbundet Unionen rf.  Kangasala folkhögskola var verksam enda framtill sin ledares bortgång år 1900. Den 10 oktober år 1889 hölls öppningsceremonier för Borgå Folkhögskola i Prästbacka folkskola. Den 1.1.2005 sammanslogs Borgå folkhögskola med den likaså i Borgå verksamma Svenska folkakademin, och ur sammanslagningen föddes Borgå folkakademi.

Folkhögskolsamarbete i början av 1900-talet

Under slutet av 1800-talet och början av följande århundrade grundades fler folkhögskolor, oftast glest utplacerade på landsbygden. År 1904 verkade i Finland 16 folkhögskolor som under arbetsåret 1904-1905 hade totalt 699 studerande. Redan tidigt föddes bland folkhögskolorna ett behov av samarbete och Folkupplysningssällskapet fick en betydande roll som gemensamt forum. Folkupplysningssällskapet hade grundats redan år 1874 för att främja bildningsarbete bland folket. Under sällskapets möten höll man diskussioner och föredragningar om folkhögskolfrågor.

Folkhögskolorna höll sitt första gemensamma möte under sommaren 1896. Enligt M.O.Karttunen (1979) samlades i augusti totalt ca 70 personer ur båda språkgrupperna på Hämeen kansanopisto i Sääksmäki. ”Alla bodde och åt på skolan. På så sätt kunde man umgås också på kvällarna. Det som alltid ansetts som viktigt under folkhögskolmöten tilltalade redan då.” (Karttunen 1979, s. 53)

Finlands Folkhögskolförenings konstituerande möte år 1905

År 1905 hölls folkhögskolmöte den 15.-16. september på Länsi-Uudenmaan kansanopisto i Vichtis. Man hade 63 deltagare; på plats fanns tio lärare och 13 ledare för folkhögskolor. Ordförande för mötet var Hjalmar Mikander som var ledare för Pohjois-Savon kansanopisto, och Johannes Klockars, ledare från Kronoby folkhögskola. Protokollet från detta möte var det första som i tryckt form distribuerades till folkhögskolorna. Ledaren för Lounais-Karjalan kansanopisto i Vederlax, K.O.Vikman, framförde en motion om att grunda en egen förening. Förslaget fick mycket understöd och man fattade beslut om att grunda en förening.  En tillfällig kommitté tillsattes och samtidigt diskuterade man utgivning av en egen tidning.

De tidiga åren i Folkhögskolföreningen

Efter storstrejken år 1905 vaknade hoppet om att få statsunderstöd för egentligt folkhögskolarbete. Under vintern 1906 presenterade en folkhögskoldelegation detta för senatorerna Donner och Antell. Redan under hösten samma år beviljades folkhögskolorna anslag.

Finlands Folkhögskolförening höll sitt första årsmöte den 18.-19.8 1907 i samband med det nordiska folkhögskolmötet i Borgå. De viktigaste uppgifterna under mötet var att godkänna föreningens stadgar, vilka man följde efter det. Officiellt godkändes föreningens stadgar först tio år senare, år 1917.

Samandraget baserat på M. O. Karttunens bok Suomen kansanopisto 1889 – 1979, Forssa