Folkhögskolorna utvidgar läroplikten i Bildningens Finland
Visionen om kunnandets och innovationernas Finland förutsätter att man ser till att jämlika möjligheter till bildning finns tillgängliga och att finländarnas utbildningsnivå höjs. Enligt Folkhögskolföreningen bör man försäkra sig om att alla kan fortsätta sina studier efter grundskolan och att de som avbrutit sina studier på nytt kommer in i studierna.
I statsminister Marins regeringsprogram som drar upp riktlinjer för utgångspunkterna för läropliktsreformen har folkhögskolornas kunnande och uppgift erkänts. Enligt riktlinjerna för reformen gällande utvidgande av läroplikten kunde man efter den grundläggande utbildningen fullgöra läroplikten också vid folkhögskolornas utbildningslinjer inom fritt bildningsarbete. Suomen Kansanopistoyhdistys – Finlands Folkhögskolförening ry (SKY-FFF) understöder läropliktsreformen och folkhögskolorna vill medverka vid förverkligandet av utbildningsuppgiften.
Folkhögskolutbildningen förstärker de ungas beredskap inför studier på det andra stadiet
Till folkhögskolornas pedagogiska styrka räknas individuell handledning, samverkande metoder, individuella studieplaner, kamrathandledning samt boende vid folkhögskolgemenskapen. Folkhögskolornas uppgift är att stödja de unga i deras uppväxande och utveckling. Folkhögskolornas samhälleliga målsättning ligger i linje med läropliktsreformens samhällspolitiska målsättning. Folkhögskornas utbildning inom fritt bildningsarbete har som mål att garantera en friktionsfri övergång från grundskolan till studier på det andra stadiet, att möjliggöra en examen på det andra stadiet för alla unga och att ge beredskap för fortsatta studier eller yrkesliv.
Enligt uppgifter från Statistikcentralen blir ungefär 15 procent i varje åldersgrupp utan en examen på andra stadiet. Detta beror till största delen på avbrutna studier på andra stadiet. Enligt folkhögskolföreningen borde man fokusera på de unga som behöver olika stödtjänster för att gå vidare från grundskolan till studier på andra stadiet. Folkhögskolorna vill med sitt kunnande stödja så att de ungas studiestig kan fortsätta på ett möjligast flexibelt och effektivt sätt och så att den unga är både kunskapsmässigt och inställningsmässigt redo för studier på andra stadiet.
Centret för utbildningsutvärdering genomförde en utvärdering av de ungas studiestig och handledning i övergångsskedet mellan grundläggande utbildning och utbildning på andra stadiet (publikationer 6:2020). Enligt utvärderingsresultaten hade de studerande som studerade på folkhögskola minst tankar på att avbryta studierna. I jämförelse med andra utbildningar i övergångsskedet förverkligades handledning av studerande och tillgänglighet till handledning bäst på studielinjerna inom fritt bildningsarbete. Ur utvärderingen framkom också att framtidsplanerna hade klarnat tydligare för de unga som studerade på en utbildningslinje inom fritt bildningsarbete.
En möjlighet för den unga att själv välja sin studiestig
I det utkast till regeringsproposition om läropliktslag som nu är på remissrunda begränsas antalet studerande som ingår i folkhögskolornas läropliktsutbildning till 650 studerande per år. Ett begränsat antal studerande gör det inte på ett uppriktigt fritt sätt möjligt att ansöka till folkhögskola efter den grundläggande utbildningen. Enligt folkhögskolföreningens synsätt borde studeranden själv få välja en utbildning inom läropliktsreformen som hen är intresserad av. Friheten att kunna välja sin egen studiestig hjälper den unga att finna det hen är intresserad av, ökar motivationen för att studera samt ger den unga en tilltro till sin egen förmåga.
Enligt folkhögskolföreningen är det just satsningen på de s. k kritiska övergångsskedena som stärker de unga som lärande och medborgare, som säkrar lyckade utbildningsval och som minskar sannolikheten att studierna senare avbryts. Alla ska garanteras jämlika möjligheter till bildning och utbildning.