Reformen av det kontinuerliga lärandet framskrider med god fart

Den utbildningspolitiska reformen av det kontinuerliga lärandet har inletts. Riktlinjerna för reformen dras upp i Sanna Marins regeringsprogram och förverkligandet av reformen fortsätter efter den nuvarande regeringens mandatperiod. Reformen av det kontinuerliga lärandet svarar på behovet att utveckla och förnya kunnandet under olika skeden av livet och arbetskarriären. Med reformen vill man proaktivt svara på de utbildningsbehov som uppstår på grund av arbetets omvandling och förändringar i befolkningsstrukturen. Undervisnings- och kulturministeriet har grundat en uppföljningsgrupp som i samarbete med den parlamentariska gruppen bereder reformen under år 2020. Det fria bildningsarbetet representeras i gruppen av ordförande i FBA rf, Björn Wallén.

Den parlamentariska gruppen som bereder reformen har dragit upp de första riktlinjerna för reformen av kontinuerligt lärande. Riktlinjerna skisserar upp ett nytt servicesystem för personer i arbetsför ålder. Servicesystemet innebär att  komptensrelaterade tjänster för personer i arbetsför ålder förnyas, matchning mellan arbete och kunnande förbättras samt de regionala ekosystemen för kunnande förstärks. Samtidigt vill man säkerställa en högklassig utbildning för alla i den unga åldersgruppen.

Folkhögskolföreningen har bildat en egen stödgrupp för kontinuerligt lärande, vars uppgift är att stöda folkhögskolorna i reformen av det kontinuerliga lärandet. I arbetsgruppen ventilerar man förslag om folkhögskolornas roll och uppgift i färdplanen för kontinuerligt lärande. Folkhögskolorna medverkar i de regionala samarbetsprojekt och kommunala sysselsättningsförsök som inleds i år med målsättningen att göra det regionala samarbetet tätare mellan arbetsgivare, utbildningsanordnare och ledande organ. Ordföranden för Fritt Bildningsarbete rf, Björn Wallén konstaterar: ”Man kan utveckla det fria bildningsarbetets roll i de regionala servicesystemen för kontinuerligt lärande på så sätt att de erbjuder gemensamma utbildningsbrickor samt skapar nya former av handlednings- och uppsökningstjänster.” Ett centralt element i reformen av det kontinuerliga lärandet är en förstärkning av den regionala koordineringen av kompetensutvecklingen.

Folkhögskolorna har under de senaste åren åtagit sig många betydelsefulla samhälleliga bildningsuppgifter och anordnar exempelvis utbildning för invandrare, utbildning för personer med inlärningssvårigheter, utbildning i grundläggande- och digifärdigheter, stöder lärande för arbetslösa och erbjuder rådgivande utbildningar för unga. Folkhögskolorna medverkar också i reformen av  utvidgandet av läroplikten, vars mål är att alla i den unga åldersgruppen garanteras en examen på andra stadiet, en flexibel utbildningsstig och sysselsättning. Nu är det dags att utveckla det kompetensbaserade lärandet som en del av folkhögskolans bildningspedagogik, att förstärka de befintliga arbetslivskopplingarna och öppna upp för nytt regionalt samarbete.  Folkhögskolans bildningspedagogik fungerar som verktyg då man löser olika frågor i anslutning till lärande- och kunnandebehov. I folkhögskolan har man en helhetsbetonad infallsvinkel till människans arbete, kunnande och bildning. Bildning är en del av lärandets ekosystem, i vilket människan integrerar allt vad hen lärt sig vidare till arbetslivet.