En modell för integrationsutbildning som utvecklats under decennier monteras ned – konsekvenserna når tiotusentals som integreras

En modell för integrationsutbildning som utvecklats under decennier håller nu på att avvecklas – med konsekvenser som sträcker sig till tiotusentals personer som befinner sig i integrationsprocessen.

Inom läroanstalter för fritt bildningsarbete har integrations- och läskunnighetsutbildning som är skräddarsydd för invandrares behov ordnats i årtionden. Nu riskerar detta långsiktigt utvecklade arbete att gå förlorat. Orsaken är ett regeringsförslag som fråntar läroanstalterna inom det fria bildningsarbetet det lagstadgade uppdraget att ordna integrationsutbildning samt den riktade finansieringen för detta. I och med förändringen kan läroanstalterna i fortsättningen inte ordna utbildningen ens med egen finansiering.

För läskunnighetsutbildningen har Utbildningsstyrelsen utarbetat grunder för läroplanen, och utbildningen är utformad för att vara verksamhetsbaserad och lämpad för vuxna. I Petteri Orpos regeringsprogram slås det samtidigt fast att integrationsutbildning på svenska ska ökas. Regeringens förslag innebär dock i praktiken att en fungerande modell för att ordna svenskspråkig integrationsutbildning monteras ned. Samtidigt är hela den långsiktigt utvecklade utbildningshelheten för invandrare på väg att kastas på soptippen.

– Det handlar inte om några ”småkurser”, utan om undervisning som är en del av det finländska utbildningssystemet. Den integrations- och läskunnighetsutbildning som folkhögskolor och andra läroanstalter inom det fria bildningsarbetet ordnar baserar sig på läroplaner, pedagogisk kompetens och forskningsbaserad evidens, säger Kyösti Nyyssölä, ordförande för Finlands Folkhögskolförening.

Enligt en utredning av E2 Forskning (2025) är folkhögskolornas integrationsutbildning effektiv:

• 60 % av de studerande når en språknivå som är tillräcklig för att klara vardagen
• 93 % får central kunskap om det finländska samhället och 90 % om arbetslivet
• 95 % får nya sociala nätverk som stöder integrationen

Integration handlar inte enbart om sysselsättning, utan är en helhetsprocess. Den omfattar språkinlärning, vardagsfärdigheter, delaktighet och förankring i det finländska samhället. Folkhögskolornas starka gemenskapsbaserade pedagogik stöder denna typ av integrering på ett heltäckande sätt.

Den föreslagna förändringen skulle inskränka utbildningsutbudet och särskilt försämra möjligheterna för invandrare som behöver flexibla och individuella studievägar att delta i utbildning. Till dessa hör till exempel hemmavarande föräldrar, personer med svag utbildningsbakgrund och andra grupper i utsatt ställning.

Finansieringen koncentreras i allt högre grad till en enda genomförandemodell, trots att både E2 Forskning och sakkunnigbedömningar betonar vikten av att beakta olika lärandebehov och betydelsen av mångsidiga utbildningslösningar. En fungerande helhet för integrationsutbildning inom det fria bildningsarbetet håller nu på att monteras ned utan belägg för att förändringen skulle förbättra resultaten.

– Verksam och effektiv utbildning ska inte avvecklas. Det handlar både om individers möjligheter och om samhällets sammanhållning och säkerhet, tillägger Bildningsalliansens verksamhetsledare Henrika Nordin.

I nuläget ordnar cirka 120 läroanstalter inom det fria bildningsarbetet utbildningstjänster för omkring 38 000 invandrare årligen. Inom folkhögskolornas integrationsutbildning inom det fria bildningsarbetet på heltid studerar årligen cirka 7 000 personer och inom den grundläggande utbildningen för vuxna cirka 2 000 studerande.

Mer information och intervjuer:

Henrika Nordin
Verksamhetsledare
Bildningsalliansen rf
Tel. 044 353 1813
henrika.nordin@bildningsalliansen.fi

Tytti Pantsar
Verksamhetsledare
Suomen Kansanopistoyhdistys – Finlands Folkhögskolförening rf
Tel. 044 531 8000
tytti.pantsar@kansanopistot.fi

Kyösti Nyyssölä
Ordförande
Suomen Kansanopistoyhdistys – Finlands Folkhögskolförening rf
Tel. 044 559 4400
kyosti.nyyssola@epopisto.fi