Mot målet om 60 procent högskoleutbildade – en starkare roll för folkhögskolorna i höjningen av högskoleutbildningsnivån
Finland har åtagit sig att öka andelen unga vuxna med högskoleutbildning till 60 procent senast år 2040. Det är nödvändigt att nå detta mål för att säkerställa tillgången på kompetent arbetskraft samt för produktivitet och ekonomisk tillväxt.
Problemet i Finland är inte att de unga saknar utbildningsambitioner. Problemet är att alltför många aldrig når fram till högskolan. Högskoleutbildning går fortfarande starkt i arv, övergången från andra stadiet till högskola är inte tillräckligt smidig och andelen unga vuxna med högskoleutbildning ligger i Finland under medeltalet i OECD länderna.
Målet om 60 procent förverkligas inte enbart genom att öka högskolornas nybörjarplatser. Det behövs nya vägar mot högskoleutbildning och förbättrat stöd under utbildningsstigens övergångsfaser.
Vi föreslår att
- ett nationellt högskolevägsprogram inleds som ett led i att nå målet om 60 % högskoleutbildade
- flexibla vägar till högskoleutbildning utvecklas genom att utnyttja folkhögskolornas kunnande samt, som en del av förverkligandet av högskolevisionen och reformen av lagstiftningen för det fria bildningsarbetet, folkhögskolorna ges ett nationellt uppdrag att stödja övergången till högskoleutbildning i samarbete med högskolorna
- en modell skapas för ett högskoleår, under vilket studerande vid folkhögskolor kan erlägga högskolestudier, stärka sin studieberedskap och bygga sin individuella stig mot examensstudier
- modellen med studiesedlar för öppna högskolestudier genomförs så att folkhögskolorna kan erbjuda de studerande avgiftsfria studier samt en handledande och gemenskapsinriktad lärmiljö
Enligt Ungdomsbarometern 2025 vill 81 % ad de unga avlägga en högskoleexamen. Samtidigt blir många utan studieplats eller behöver mer tid för att finna sin egen inriktning. Studentums enkät, Lukiolaisraportti, visar att en stor del av abiturienterna inte ännu har valt eller är säkra på sina planer för fortsatta studier.
Folkhögskolorna erbjuder en fungerande lösning i denna övergångsfas. De kombinerar målinriktade studier, individuell handledning och en möjlighet att avlägga öppna högskolestudier redan innan övergången till examensstudier.
Folkhögskolornas styrka är det övergripande stödet till de studerande. Handledningen och den gemenskapsinriktade lärmiljön stärker studiefärdigheterna, ger ökat välbefinnande och ökar anknytningen till studierna samt hjälper den studerande att finna en lämplig utbildningsstig. Detta är speciellt viktigt för de unga som inte direkt efter andra stadiet flyttar till högskolestudier eller för dem som behöver mer stöd i planeringen av studierna.
En investering i kompetens och tillväxt
Folkhögskolorna är betydande anordnare av öppna universitets- och yrkeshögskolestudier. Öppna universitetsstudier möjliggör en väg till högskolan utan studieplats för examensstudier och studierna kan senare tillgodoräknas som en del av en examen.
Det räcker ändå inte med bara en möjlighet att avlägga studier. De studerande behöver också handledning, gemenskap och stöd som stärker studieberedskapen. Folkhögskolorna kombinerar dessa element på ett sätt som stödjer framsteg i studierna och minskar risken för avbrott i studierna.
Målet om 60 procent högskoleutbildade uppnås inte utan nya vägar till högskoleutbildning. Folkhögskolorna erbjuder en lösning som kombinerar högskolestudier, handledning och gemenskapsinriktat stöd – och hjälper allt fler unga att hitta sin väg mot en högskoleexamen.