Folkhögskolföreningens utlåtande om utkastet till regeringens proposition till riksdagen om ändring av lagen om främjande av integration och om lagar som har samband med den

TILL ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIET

Ärende: Suomen Kansanopistoyhdistys – Finlands Folkhögskolförening r.f: s utlåtande om utkastet till regeringens proposition till riksdagen om ändring av lagen om främjande av integration och om lagar som har samband med den

Folkhögskolföreningen tackar Arbets- och näringsministeriet för möjligheten att yttra sig över förslaget.

Allmänt

Enligt lagen (Lagen om fritt bildningsarbete 632/1998) har läroanstalter inom fritt bildningsarbete, folkhögskolor, tilldelats uppgiften att anordna utbildning som stöder integration, utbildning i läs- och skrivkunnighet samt grundläggande utbildning för vuxna. Folkhögskolorna har enligt läropliktslagen (1214/202) även som uppgift att anordna integrations- och litteracitetutbildning för läropliktiga. Utbildningsuppdraget förverkligas med statsandelsfinansiering riktad till läroanstalterna som en del av utbildningssystemet.  

En av utgångspunkterna för beredningen av det förslag som är på remiss var att trygga folkhögskolornas ställning inom integrationsutbildningen (arbetsgruppens tillsättningsbrev). I statsminister Orpos regeringsprogram 2023 anges om att utnyttja läroanstalternas kunnande inom främjande av integration. Under statsminister Sipiläs regering skrevs det 2018 in i lagen om fritt bildningsarbete att utbildningsanordnarna ska ordna läs- och skrivkunnighetsutbildning samt integrationsutbildning för personer med invandrarbakgrund. Därtill har riksdagen år 2019 uttryckligen förutsatt att folkhögskolornas uppgifter gällande främjande av integration ska utökas. Det föreliggande utkastet till proposition står i detta avseende i konflikt med den politiska linjen och med folkhögskolesystemets roll.

Förslaget koncentrerar integrationsutbildningen och utbildning i läs- och skrivkunnighet till arbetskraftsutbildning och avvecklar styrnings- och statsbidragssystemet för det fria bildningsarbetet, samtidigt som betydande nedskärningar görs i finansieringen för främjande av integration. Detta försämrar utbildningsmöjligheterna för personer med invandrarbakgrund och kommunernas faktiska förutsättningar att ordna tjänster, ökar regional ojämlikhet och hotar allvarligt nätverket av utbildningsanordnare inom det fria bildningsarbetet, särskilt folkhögskolornas verksamhetsförutsättningar.

Folkhögskolföreningen föreslår att regeringsförslagets utkast korrigeras på följande sätt
En central uppgift för läroanstalterna inom fritt bildningsarbete har länge varit att ombesörja utbildningsmöjligheter för den flerspråkiga befolkningen. När befolkningen blir alltmer flerspråkig är det viktigt att försäkra sig om att invandrarnas senare studie-och sysselsättningsmöjligheter inte förhindras på grund av bristande språkfärdigheter, grundläggande färdigheter eller samhällsfärdigheter. Läroanstalterna inom fritt bildningsarbete har en särskild förmåga att nå och stödja de grupper som har den största risken att stå utanför utbildning.

Suomen Kansanopistoyhdistys – Finlands Folkhögskolförening r.f. föreslår att

1. uppgiften för läroanstalterna inom fritt bildningsarbete i utbildningen av personer med invandrarbakgrund bevaras som en del av lagstiftningen om fritt bildningsarbete och definieras tydligt som ett komplement till arbetskraftsutbildningen,
2. lagen om främjande av integration (§26) hänvisar till lagen om fritt bildningsarbete så att den självständiga utbildningsstig som ingår i utbildningssystemet tryggas,   
3. läropliktslagens (1214/2020) 5 § 2 moment inte upphävs, och
4. den kompletterande utbildningen i språk- och läs- och skrivkunnighet som ingår i integrationsplanen fortsatt ska stödas som självständiga studier.
5. med medelposten för fritt bildningsarbete (29.10.31) bevaras en del (cirka 6 miljoner euro) av den nuvarande finansieringen för integrationsutbildning och utbildning i läs- och skrivkunnighet, och att den inom posten riktas prestationsbaserat så att utbildningens kontinuitet och tillgänglighet tryggas och de mest negativa effekterna av lagändringen undviks.
6. åldersgränsen gällande grundläggande utbildning för vuxna upphävs.

Folkhögskoleföreningen vill fästa uppmärksamhet vid följande problemområden i det fortsatta beredningsarbetet av lagförslaget och ger ändringsförslag för varje delområde i remissyttrandet.

Reform av utbildning som främjar integration och språkkunskaper

Förverkligande av förslaget enligt Arbets- och näringsministeriets utkast skulle minska utbildningens tillgänglighet, försvaga regionernas livskraft och äventyra allmän ordning. I förslaget föreslås att integrations- och läskunnighetsutbildning som ordnas av läroanstalter inom fritt bildningsarbete avskaffas, att integrationsutbildning samt utbildning i läs- och skrivkunnighet för läropliktiga avskaffas, att möjligheterna för vuxna att delta i grundläggande utbildning begränsas samt att deltagande i frivillig utbildning som helhet hindras. Utöver dessa åtgärder beskrivs i förslaget omfattande nedskärningar i kommunernas statsbidrag.  

Förverkligandet av förslaget skulle märkbart minska antalet utbildningsplatser och öka kommunernas uppgifter samtidigt som deras resurser blir alltmer knappa. Som en följd av förverkligandet skulle det på större orter oundvikligt skapa köer till utbildning och utbildningsplatser på mindre orter skulle försvinna. Att effektivera handledning hjälper inte i en situation då utbildning inte finns att tillgå i tillräcklig mån. Förslagets målsättning är att förbättra sysselsättningen, men långa köer till utbildning försvagar inte enbart sysselsättning utan också anknytning till samhället och samhällssäkerhet.

För tillfället ordnar cirka 120 läroanstalter inom fritt bildningsarbete utbildningstjänster för cirka 38 000 invandrare. Folkhögskolorna undervisar effektivt årligen cirka 7000 invandrare på heltid inom fritt bildningsarbete och 2000 studerande inom grundläggande utbildning för vuxna. Avskaffande av denna verksamhet skulle väsentligt försvaga tillgången till utbildning och inskränka invandrares bildningsmässiga rättigheter. Förslaget föreslås genomföras trots att bakgrundsutredningar som ligger till grund för det konstaterar att en motsvarande verksamhetsmodell i Sverige har försvagat utbildningsresultaten, ökat väntetiden till utbildning och orsakat oro i samhället.

Förslaget skulle försätta sysselsättningsområdena och kommunerna i en orimlig situation, i vilken de skulle vara tvungna att ordna integrationsutbildning med mindre ekonomiska resurser än i nuläget och utan den utbildning som ordnas av det fria bildningsarbetet med hjälp av statsandelar.

Enligt de riktlinjer som drogs upp i beredningsskedet skulle kommunernas uppgifter inte utökas, men enligt förslaget åläggs kommunerna nya utbildningsuppgifter.  

Investeringar som har gjorts för att utveckla utbildning för invandrare skulle gå till spillo. I propositionen föreslås att de utbildningsuppgifter som anges i lagen om fritt bildningsarbete (632/1998, 9 §) och det finansieringssystem som gäller densamma ska avvecklas. Folkhögskolorna har såsom läroanstalter inom fritt bildningsarbete under årtionden utvecklat utbildning för invandrare och även gjort betydande investeringar.

Folkhögskolorna tog i samband med migrationskrisen år 2015 snabbt emot uppdrag i samarbete med migrationsmyndigheterna. Folkhögskolorna kunde ordna utbildning, boende och trygga förhållanden för minderåriga som anlänt utan vårdnadshavare. Den språkutbildning och utbildning i samhällsfärdigheter och grundläggande färdigheter som de ordnade gav utmärkta resultat. Enligt en analys av Statens ekonomiska forskningscentral, VATT, har de som under åren 2015–2017 fick ett positivt beslut som tonåringar klarat sig väl (HS 27.10.2025). Riksdagen förutsatte år 2019 (TrVM 6/2018 vp – O 10/2017 vp), att läroanstalternas uppgifter inom det fria bildningsarbetet för att främja integrationen ska utökas betydligt. Som en följd av detta upptogs uppgifterna i lagstiftningen för fritt bildningsarbete, en egen finansieringsmodell skapades för dem och läroanstalternas uppgifter definierades i lagen om fritt bildningsarbete och läropliktslagen. Vid folkhögskolorna har utbildningen genomförts på ett sätt som gör att den lämpar sig för personer med invandrarbakgrund i olika livssituationer och med olika kompetensgrund. Folkhögskolorna klarade också av att omedelbart ordna lämplig utbildning för personer i olika åldrar som flydde kriget i Ukraina år 2022 och kom till Finland. Detta möjliggjordes av att det på grund av utbildningsuppdraget som finns angivet i lagen för fritt bildningsarbete, fanns kunnig personal vid folkhögskolorna. Möjligheten att snabbt reagera i motsvarande situationer i framtiden går förlorad om uppdraget och finansieringen tas bort från lagen om fritt bildningsarbete.

Integrationsutbildning och utbildning i läskunnighet är utbildning är utbildningar vars lärandemål redan enligt gällande lagstiftning finns fastställda i läroplanernas grunder. Regeringspropositionen innehåller en grundläggande missuppfattning om att utbildningens effektivitet skulle främjas enbart genom en arbetsmarknadspolitisk granskning.

Att hindra personer från att under integrationsprocessen delta i frivillig utbildning minskar möjligheterna att lära sig språket och tillägna sig samhällsfärdigheter samt försvårar sysselsättning. Flexibla möjligheter till att lära sig språket, även efter deltagande i arbetsmarknadspolitisk integrationsutbildning, främjar anknytning till samhället, fortsatta studier samt sysselsättning. Personer ska under integrationsprocessens gång ha möjlighet att studera i frivillig språk- och samhällsutbildning.

Som en del av en helhetsmässig integration måste man säkerställa att alla har tillräckliga färdigheter för att klara vardagen och delta i samhället. Det ska vara möjligt för alla att uppnå de grundläggande färdigheter som behövs i ett kunskapssamhälle. Utbildning i läs- och skrivkunnighet samt grundläggande utbildning för vuxna ger de centrala grundläggande färdigheterna som utgör grund för språkutveckling, ger möjlighet till utökat kunnande samt till sysselsättning. Inlärning av grundläggande färdigheter bör inte betraktas ur ett arbetsmarknadspolitiskt perspektiv, eftersom det i första hand är en utbildningspolitisk fråga.  

I propositionen föreslås att den utbildning i läs- och skrivkunnighet som ordnats av läroanstalter inom fritt bildningsarbete ska avskaffas. Läroanstalterna har med utbildningen kunnat stödja de mest utsatta invandrarna och hjälpt dem att uppnå en funktionell läskunnighet som behövs i vardagen. För att säkerställa en fungerande tjänstehelhet måste man se till att det erbjuds utbildning som är anpassad för olika invandrargrupper. 

Lärstigar för de läropliktiga får inte försvagas. Barn och unga ingår som invandrargrupp i det finländska utbildningssystemet. Propositionen försämrar deras möjligheter att förstärka språkliga och samhälleliga färdigheter när de i grundskolans slutskede eller strax därefter behöver extra stöd inför andra stadiet. En växande andel unga behöver just i detta skede stärka sina språkliga och samhälleliga färdigheter. Möjligheterna för läropliktiga att delta i ändamålsenlig integrations- och litteracitetsutbildning bör inte försvagas.

Den föreslagna åldersgränsen för deltagande i grundläggande utbildning för vuxna är till sin natur diskriminerande. Inom grundläggande utbildning för vuxna studerar också personer födda i Finland som behöver grundskolans lärokurs för att kunna fortsätta sin utbildningsstig och bli sysselsatta. I inledningsskedet av grundläggande utbildning för vuxna ingår studier i grundläggande färdigheter, vars syfte inte är omedelbar sysselsättning utan att klara av av vardagen och livet i det finländska samhället. Inom grundläggande utbildning för vuxna som anordnas av folkhögskolorna studerar årligen cirka 2000 personer, varav många erlägger grundskolans inledningsskede och på så sätt tillägnar sig de centrala grundläggande färdigheterna.  Grundläggande färdigheter och språkinlärning främjar sysselsättningen och att begränsa studiemöjligheterna för personer över 30 år kan också leda till indirekt diskriminering på arbetsmarknaden.

Folkhögskolföreningen föreslår, på basis av det som beskrivits ovan, följande ändringar i förslagen om förnyande av utbildningen:

• I lagen om fritt bildningsarbete ska fortsättningsvis ingå uppgiften att ordna utbildning för invandrare så att läroanstalter inom fritt bildningsarbete kompletterar den utbildning som ordnas såsom arbetsmarknadsutbildning.
• uppgiften för läroanstalter inom fritt bildningsarbete definieras till att:
  • ordna behövlig språkutbildning och utbildning i samhällsfärdigheter för att förstärka behövlig kompetens hos invandrare efter den egentliga integrationsutbildningen som ordnas som arbetsmarknadsutbildning, 
  • ordna utbildning i läs- och skrivkunnighet under integrationstiden och vid behov efter den,
  • ansvara för utbildning som stärker språkliga och samhälleliga färdigheter hos dem som går ut grundskolan och omfattas av läroplikt,
  • ordna språkutbildning och utbildning i grundläggande färdigheter för invandrare som inte omfattas av integrationslagen, såsom personer vars integrationstid är slut och hemmavarande föräldrar.
• ovan nämnda studier skulle stödjas som studier enligt integrationslagen och ingå i integrationsplanen
• åldersgränsen för deltagande i grundläggande utbildning för vuxna avlägsnas från propositionen.

Finansiella inbesparingar på integrationsfrämjande åtgärder

De inbesparingar som föreslås i propositionen äventyrar en helhetsmässig integrationsprocess. Under den pågående regeringsperioden har det redan gjorts omfattande inbesparingar gällande integration. De ytterligare inbesparingar som föreslås i propositionen, vars verkliga storlek uppgår till cirka 50 miljoner euro, äventyrar invandrares möjligheter att lära sig finska eller svenska och att tillägna sig de samhällsfärdigheter som behövs för att verka i Finland. Besparingsåtgärderna förlänger väntetiderna för påbörjan av utbildning.

Läroanstalterna inom fritt bildningsarbetet ordnar utbildning med goda resultat i olika regioner. En avveckling av finansieringssystemet och en begränsning av deltagandet i frivillig utbildning gör det omöjligt för läroanstalter inom fritt bildningsarbete att ordna utbildning. Inom folkhögskolornas integrationsutbildning studerar årligen cirka 7000 studerande och inom grundläggande utbildning för vuxna cirka 2000 studerande. Läroanstalter inom fritt bildningsarbete har årligen cirka 38 000 studerande med invandrarbakgrund inom utbildningar riktade till dem. För dessa personer har man kunnat trygga omfattande studiemöjligheter genom den riktade statsandelsfinansieringen för fritt bildningsarbete som i propositionen föreslås bli helt struken ur lagstiftningen.

I propositionen föreslås inte enbart en utgiftsinbesparing, utan en avveckling av finansieringssystemet för utbildning som hör till utbildningssystemet. Regeringens proposition skulle avskaffaden frivilliga integrationsutbildning som hör till utbildningssystemet samt den riktade finansieringen för fritt bildningsarbete som hänför sig till den. Det är inte fråga om en omfördelning av finansieringen, utan en kraftig nedskärning riktad mot läroanstalterna, och för sådana förändringar har det inte beretts utrymme i propositionen.

Utbildning riktad till invandrare utgör en betydande del av den statsandelsfinansierade utbildningen inom fritt bildningsarbete vid folkhögskolorna. En nedmontering av utbildningsuppgiften och finansieringen som fastställts i lagen om fritt bildningsarbete orsakar allvarlig skada för läroanstalternas verksamhet. Vid många folkhögskolor utgör integrationsutbildningens andel av finansieringen 20–50 %, vilket betyder att förändringen allvarligt berör tiotals läroanstalter och deras verksamhetsförutsättningar.

Statsandelsfinansieringen för det fria bildningsarbetet vid folkhögskolorna minskar som helhet med 15 % på årsnivå. Nedskärningen påverkar 43 folkhögskolor, varav sju skulle få sin finansiering minskad med 50 procent och 21 med över 30 procent. Dessa folkhögskolors fortsatta verksamhet är starkt hotad. Därmed äventyras också övrig utbildning som folkhögskolorna ordnar i sina regioner. På så sätt försvagar propositionen även livskraften i regionerna.

Folkhögskolornas verksamhet skapar även på mindre orter arbetsplatser och livskraft och bidrar till att människor bosätter sig i olika delar av Finland. I den fortsatta beredningen är det skäl att beakta att slopande av integrationsutbildningen vid läroanstalter inom fritt bildningsarbete på mindre orter kan äventyra verksamheten hos den enda möjliga utbildningsanordnaren på orten.

Folkhögskolorna är betydande arbetsgivare i olika regioner. Om förslaget förverkligas äventyras arbetsplatserna för flera hundra lärare runt om i Finland.

Förordningsförslaget innehåller varken en tillräcklig övergångsperiod eller tillräcklig finansiering för övergångsperioden. Förslaget till finansiering för läroanstalterna inom fritt bildningsarbete under övergångsperioden är bristfälligt. I läroanstalter inom fritt bildningsarbete studerar för närvarande flera tusen personer som deltar i integrationsutbildning. De skulle vara tvungna att avbryta sina studier mitt under pågående studietid eftersom finansieringen för övergångsperioden inte täcker utbildningskostnaderna under vårterminen 2027.

Folkhögskolföreningen föreslår på basis av det som beskrivits ovan följande förändringar med avseende på finansiering:

• Under anslaget för fritt bildningsarbete (29.10.31) skulle en del (cirka 6 miljoner euro) av den finansiering som för närvarande anvisats för integrationsutbildning som ordnas inom fritt bildningsarbete bevaras. Finansieringen skulle inom samma anslag (29.10.31) riktas som en del av den prestationsbaserade finansieringen för fritt bildningsarbete. Detta för att undvika de mest negativa konsekvenserna av lagändringen och för att säkerställa att folkhögskolorna även i fortsättningen med sina utbildningar kan betjäna flerspråkiga befolkningsgrupper.

Målsättningar för integration och stärkande av förpliktande inslag

Propositionen förbiser integrationens komplexa karaktär och de olika grupper av personer som integreras. Enligt propositionen sker integration i Finland genom arbete. I propositionen betraktas inte i tillräcklig mån integrationen av barn, unga, familjer, äldre eller personer i behov av särskilt stöd.

Integration bör granskas ur ett samhällsomfattande perspektiv. Med tanke på samhällsfred och delaktighet i samhället är det centralt att ställa även andra mål för integration än sysselsättning.En välfungerande integration främjarsäkerheten i det finländska samhället. Det är även en fördel för Finlands nationalekonomi om invandrare som har vuxit upp och utbildat sig i Finland stannar kvar i Finland och blir sysselsatta. En svag anknytning till samhället minskar viljan att verka i det finländska samhället och att stanna kvar och arbeta i landet. Integration är således också en fråga för utbildningssystemet.

Integrationsmålen definieras utifrån ett sysselsättningsperspektiv och beaktar inte behov hos barn och unga. Barn och unga är i hög grad en del av det finländska utbildningssystemet. Enligt propositionen avlägsnas läropliktigas möjlighet att inom utbildningssystemet studera vid folkhögskolornas integrationsutbildning och utbildning i läs- och skrivfärdighet. En växande del av de unga behöver vid den grundläggande utbildningens slutskede eller strax därefter stärka sina språkkunskaper och sina samhällsfärdigheter för att kunna avancera till andra stadiet. Deras utbildningsmöjligheter bör inte försvagas.

Alla personer som integreras har inte som primärt mål att bli sysselsatta. En del av invandrarna behöver grundläggande färdigheter och för att kunna tillägna sig dessa behöver de ha möjlighet att delta i utbildning i läs- och skrivkunnighet eller alternativt i grundläggande utbildning för vuxna. Läskunnighet är en central grundläggande färdighet som möjliggör övrigt lärande. De allmänbildande färdigheter som ingår i inledningsskedet av grundläggande utbildning för vuxna är en förutsättning för att verka i vardagen. Inte heller äldre invandrares möjligheter att delta i samhället bör förbises när mål för integrationen fastställs.

Den föreslagna lagändringen försvagar tillgängligheten till utbildning och inskränker de integrerades rättigheter till bildning Enligt propositionen förbättras de integrerades rättigheter till bildning genom att överlappande utbildningsmodeller avskaffas. I den gällande lagstiftningen finns emellertid inga överlappande utbildningar utan parallellt tillgängliga och mångsidiga utbildningstjänster som svarar mot olika invandrargruppers behov. I propositionen föreslås att den integrationsutbildning och utbildning i läs- och skrivkunnighet som erbjuds av läroanstalter inom fritt bildningsarbete ska slopas. Läroanstalterna inom fritt bildningsarbete har med sina utbildningar kunnat betjäna invandrare som av olika orsaker inte kunnat placeras i upphandlade utbildningstjänster. Om detta utbildningsutbud slopas, i enlighet med förslaget, leder det till en minskning av antalet studieplatser och till att utbildningar lämpade för olika målgrupper försvinner.

Förändringar gällande den inledande tjänsteprocessen

Folkhögskolföreningen anser att det är viktigt att den inledande kartläggningen av kunnande och behov av tjänster samt integrationsplanen styr den som ska integreras till den mest ändamålsenliga utbildningsstigen. En effektivering av handledningen innebär ingen lösning av situationen om det regionalt sett inte finns ett tillräckligt utbildningsutbud eller om verksamhetsmodellen förminskas så att en del av målgrupperna blir utan utbildning som bäst lämpar sig för dem.

Övriga synpunkter

Detaljerat förslag till korrigering av utkastet till regeringsproposition

Folkhögskolföreningen föreslår att det i lagen om fritt bildningsarbete fortsättningsvis ska ingå uppgiften att ordna utbildning för invandrare. Uppgiften skulle från nuläget preciseras så att läroanstalter inom fritt bildningsarbete kompletterar den utbildning som ordnas som arbetskraftsutbildning. Uppgiften skulle utformas genom att det i lagen om fritt bildningsarbete anges att läroanstalterna inom det fria bildningsarbetet har som uppgift att: 

• ordna behövlig språkutbildning och utbildning i samhällsfärdigheter för att förstärka behövlig kompetens hos invandrare efter den egentliga integrationsutbildningen som ordnas som arbetsmarknadsutbildning, 
• ordna utbildning i läs- och skrivkunnighet under integrationstiden och vid behov efter den,
• ansvara för utbildning som stärker språkliga och samhälleliga färdigheter hos dem som går ut grundskolan och omfattas av läroplikt,
• ordna språkutbildning och utbildning i grundläggande färdigheter för invandrare som inte omfattas av integrationslagen, såsom personer vars integrationstid är slut och hemmavarande föräldrar.
• Under anslaget för fritt bildningsarbete (29.10.31) skulle en del (cirka 6 miljoner euro) av den finansiering som för närvarande riktas till integrationsutbildning inom fritt bildningsarbete bevaras. Finansieringen skulle inom samma anslag (29.10.31) riktas som en del av den prestationsbaserade finansieringen för fritt bildningsarbete, så att de ovan beskrivna grupperna kan betjänas.
  • De ovan nämnda studierna som ingår i integrationsplanen skulle stödjas som studier i enlighet med integrationslagen.
  • Åldersgränsen för deltagande i grundläggande utbildning för vuxna skulle strykas från propositionen.
  • Författningarna skulle träda i kraft den 31.7.2027, så att pågående studier inom den integrationsutbildning som ordnas av läroanstalter inom fritt bildningsarbete kan slutföras och nödvändiga anpassningsåtgärder (personalstyrkans storlek) hinner genomföras vid läroanstalterna.

För Suomen Kansanopistoyhdistys ry. – Finlands Folkhögskolförening r.f.

Helsingfors den 10.2.2026

Kyösti Nyyssölä                        Tytti Pantsar
ordförande                               verksamhetsledare