Folkhögskolföreningen godkänner inte de föreslagna budgetnedskärningarna – nedskärningar inom utbildningen hotar kunnande, delaktighet och samhällets resiliens

Finlands Folkhögskolförening rf:s ställningstagande till finansministeriets budgetförslag för år 2026

Finansministeriets förslag till statsbudget för år 2026 som publicerades den 8.8.2025, innehåller betydande försämringar av utbildningstjänster, försämringar gällande främjande av integration och i verksamheten hos organisationer som stöder välfärd. För finansieringen av det fria bildningsarbetet föreslås en nedskärning på 20 miljoner euro från och med år 2026. Om förslaget genomförs skulle dessa nedskärningar få allvarliga, negativa kombinationseffekter på läroanstalternas verksamhetsförutsättningar inom fritt bildningsarbete. Finansieringen skulle minska avsevärt i en situation där läroanstalterna inom det fria bildningsarbetet nyligen redan har anpassat sin verksamhet på grund av en tidigare besparingsåtgärd som genomfördes år 2024.

Enligt Finlands Folkhögskolförenings uppfattning skulle förslaget, om det genomförs, kraftigt försämra tillgänglighet till utbildning och äventyra kompetens- och utbildningsnivån i det finländska samhället.  Detta skulle i sin tur leda till försvagad konkurrenskraft, sysselsättning, säkerhet och försörjningsberedskap – helt i strid med regeringens egna mål.

Folkhögskolorna– konstruktörer bakom kompetens, delaktighet och sysselsättning

Den utbildning som folkhögskolorna erbjuder är målinriktad och en integrerad del av det finländska utbildningssystemet. Folkhögskolorna stöder de studerandes övergång till fortsatta studier och arbetslivet samt når många olika studerande i olika livssituationer – särskilt dem som behöver en lärmiljö med låg tröskel. Folkhögskolorna spelar en avgörande roll för att stärka den utbildningsmässiga jämlikheten, delaktigheten och den regionala tillgången till utbildning.

Eftersom folkhögskolorna är utbildningsanordnare som stöder övergångsskeden, förbättrar folkhögskolorna ungas möjligheter att avancera från grundskolan till andra stadiet och unga vuxnas möjligheter att inleda och slutföra högskolestudier.

I Finland finns 74 folkhögskolor som alla ger utbildning inom det fria bildningsarbetet. Vissa erbjuder även yrkesutbildning, grundläggande utbildning för vuxna och gymnasieutbildning. De olika utbildningsformerna bildar en helhet i vilken en del inte kan försvagas utan att det påverkar hela folkhögskolans livskraft.

Enligt Statistikcentralen är 74 procent av folkhögskolornas studerande i behov av utbildning efter grundläggande eller andra stadiet. Årligen deltar nästan 21 000 studerande i heltids- och långvariga studier och cirka 60 000 i kortkurser. Folkhögskolorna erbjuder en trygg, gemenskapsorienterad och tillgänglig lärmiljö där studier också kan kombineras med boende på internat.

Nedskärningarna skulle orsaka försvagad resiliens – utbildning är samhällets skyddsnät

Det fria bildningsarbetet är inte bara en grundpelare för utbildningen, utan också för samhällets resiliens och försörjningsberedskap. Folkhögskolorna stöder den regionala livskraften, stärker integrationen och förebygger marginalisering. Den utbildning de erbjuder svarar också mot arbetslivets förändringar, kompetensutveckling och social hållbarhet.

Finansieringen av det fria bildningsarbetet har redan tidigare skurits ner fyra gånger under de senaste 15 åren. Dessa besparingsåtgärder, som blivit permanenta, har redan grundläggande försvagat läroanstalternas ekonomi. Nya nedskärningar skulle göra situationen ohållbar och äventyra de i grundlagen tryggade rättigheterna till bildning.

Nedskärningarna drabbar studerandena hårt

Studier vid folkhögskolor är oftast heltidsstudier och långvariga studier.  De studerande kan inte finansiera sina studier genom arbete och höjda studieavgifter är inte realistiska. Nedskärningarna skulle därför direkt drabba studerandena och särskilt minska utbildningsmöjligheterna för dem som befinner sig i mest utsatt position.

Vid folkhögskolor studerar unga och unga vuxna med allvarlig risk för marginalisering. Enligt en utredning av Statens revisionsverk (2023) kostar en marginaliserad ung person samhället cirka 1,2 miljoner euro. Genom att minska folkhögskolornas utbildningstjänster orsakar man betydande extra kostnader för samhället.

Utbildning är en investering i framtiden – inte en utgift

Utbildningstjänster utgör grunden för ett kunnigt, inkluderande och resilient samhälle. Det fria bildningsarbetet bidrar till att höja utbildningsnivån, sysselsättningen, delaktigheten, demokratin och ungas välmående – precis de mål som regeringen har fastslagit att den vill främja. Dessa mål kan dock inte uppnås om utbildningens grundstrukturer försvagas.

Finlands Folkhögskolförening r.f. kräver att de av finansministeriet föreslagna nedskärningarna i finansieringen av det fria bildningsarbetet slopas vid beredningen av statsbudgeten för år 2026. De föreslagna sparåtgärderna står i strid med regeringsprogrammets mål och hotar utbildningens tillgänglighet, jämlikhet och samhällets krisberedskap. Att satsa på folkhögskolor är en investering i kunnande, sysselsättning och samhällets framtid.

För mera information:

Finlands Folkhögskolförening r.f.

Tytti Pantsar
Verksamhetsledare
tytti.pantsar@kansanopistot.fi
044 531 8000

Kyösti Nyyssölä
Ordförande
kyosti.nyyssola@epopisto.fi
040 537 0999