Finansieringsmodellen för integrationsutbildning måste utgå från den nyanländasbehov

I en utredning beställd av arbets- och näringsministeriet granskas finansieringsmodeller för integrationsutbildning. Tyvärr ställdes utredningens presentationstillfälle in, vilket försvagar transparensen i beredningsarbetet. Bildningsalliansen (BA), Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ och Finlands Folkhögskoleförening (FFF) uttrycker sin oro över utredningens innehåll och riktlinjer.

Bristfälligheter i utredningen: fokus på förvaltning medan nyanländas perspektiv glöms bort
Utredningen fokuserar på administrativa strukturer och finansieringskanaler, inte på utbildningens kvalitet, tillgänglighet eller studrandes perspektiv. Internationella erfarenheter utnyttjas inte tillräckligt, trots att exempelvis Norge och Tyskland visar på utmaningar med kommunbaserade modeller, såsom lärarbrist och svårigheter med styrning av verksamheten.

Finansiering vi en kanal hotar utbildningens tillgänglighet
Från och med 2025 ansvarar kommunerna för integrationsutbildningen. Ministeriets förslag koncentrerar finansieringen till kommunernas statsandelar utan öronmärkning. Det här hotar fria bildningens roll inom integrationsutbildningen, trots att läoinrättningarna har varit centrala och flexibla utbildningsanordnare. Konsekvenserna kan bli försämrad regional jämlikhet, färre utbildningsplatser och förlorad kompetens.

Alternativa modeller har inte utvärderats tillräckligt
Utredningen behandlar inte den nuvarande flerproducentmodellen eller en ackrediteringsbaserad modell, vilket begränsar beslutsunderlaget och försvagar utredningens trovärdighet.

Den fria bildningens roll är oersättlig
Läroanstalterna inom fritt bildningsarbete har snabbt svarat på förändrade situationer, såsom flyktingkriser. De har kompetent personal och förmåga att erbjuda högkvalitativ utbildning. Enligt lagstiftningen är integrationsutbildning en del av deras bildningsuppdrag, och finansieringen bör även i fortsättningen komma via undervisnings- och kulturministeriet.

Nedskärningar blir kostsamma
Regeringen planerar att minska finansieringen för integrationsutbildning med 15 miljoner euro från och med 2027. Forskning visar att detta skulle försämra invandrares välbefinnande och öka de offentliga utgifterna genom ökade transfereringar och förlorade skatteintäkter. Nedskärningarna äventyrar en lyckad integration och ökar risken för marginalisering.

Finansieringen måste stödja effektiv integration
År 2023 deltog cirka 7 000 personer i integrationsutbildning inom fritt bildningsarbete. Utan finansiering blir utbildningen för dessa studerande osäker. Integrationsutbildning bör ses som en utbildningspolitisk och bildningsmässig uppgift – inte enbart som ett arbetsmarknadspolitiskt verktyg.

Sammanfattade förslag:

• Finansieringen måste vara öronmärkt och behovsbaserad.
• Fria bildningens roll som utbildningsanordnare måste tryggas.
• Finansieringen bör kanaliseras via undervisnings- och kulturministeriet.
• Nyanländas behov och utbildningens effektivitet måste stå i centrum för utvecklingen.
  
  Läs den långa versionen av ställningstagandet via den här länken.