Sänkningen av utbildningsnivån i Finland bör hejdas – genom att säkerställa flexibla övergångar på utbildningsstigen för alla

UTBILDNINGSNIVÅN I FINLAND visar en nedåtgående kurva. Det finns fortfarande klyftor och gap på utbildningsstigen i övergången mellan grundläggande utbildning och andra stadiet. Läropliktsreformen stödjer stigen från grundläggande utbildning till andra stadiet men andan i läropliktsreformen förverkligas inte till fullo och det finns fortfarande brister i förverkligandet av reformen. En del av de unga ”driver” från den grundläggande utbildningen över till utbildning på andra stadiet. Man bör stödja dessa ungas förutsättningar för lärande och borde ha möjlighet att erbjuda dem riktade tjänster. Bristande språkkunskap kan till exempel vara orsaken till att den grundläggande utbildningen drar ut på tiden för en del unga.

Antalet unga vuxna som avlägger högskoleexamen har minskat. Enligt OECD:s indikatorpublikation (Education at a Glance, 2022), låg andelen högskoleutbildade 25–34 åriga unga vuxna i vårt land år 2021 klart under medelnivån i OECD länderna. År 2000 återfanns Finland i toppen av motsvarande jämförelse.  Det nationellt ställda målet att 50 procent av åldersklassen ska avlägga högskoleexamen före år 2030 förverkligas inte utan innovativa, nya lösningar. Enligt utredningar om tillgänglighet till högskolestudier nedärvs högre utbildning fortfarande starkt i Finland. Dessutom finns stora regionala skillnader i avseende på tillgänglighet.

Folkhögskolorna kan stödja de unga som löper risk att stanna på enbart grundläggande nivå och de unga vuxna som inte på grund av olika anledningar inleder högskolestudier. Folkhögskolorna kan i sin verksamhet intensifiera handledning och stöd i övergångsfaser och på så sätt främja det samhälleliga målet att höja finländarnas utbildningsnivå. Folkhögskolornas uppgifter gällande en höjning av utbildningsnivån i Finland bör betonas och deras roll i stödjande av flexibla övergångsfaser bör förstärkas. Detta är möjligt genom att förverkliga försöket med förberedande utbildning för högskolestudier, och genom att förbättra läropliktigas möjlighet till att delta i folkhögskoleutbildningar.

A) KOVA-försöket bör förverkligas för att främja tillgänglighet till högskolestudier

För att nå framgång behöver Finland allt fler med kunnande på högskolenivå. Finlands folkhögskolförening föreslår en intensifiering av samarbetet mellan högre utbildning och fritt bildningsarbete för att höja andelen högt utbildade till 50 procent av åldersklassen före 2030-talets början. Vi framlägger att ett försök med den nya för högskolestudier förberedande utbildningen (KOVA) införs. Folkhögskolorna kunde årligen erbjuda 1000 hela läsåret omfattande studieplatser för 19–22 åriga studerande inom KOVA-utbildningen. Inom KOVA-utbildningen kan unga vuxna utveckla sin studieförmåga och få individuell handledning för att avancera mot tillämpliga fortsatta studier. Ett KOVA-studieår vid folkhögskolan skulle påskynda fortsatta studier och minska mängden avbrutna studier. KOVA-utbildningen ökar tillgänglighet till högre studier och jämlikhet, ökar möjligheterna att tillägna sig kunnande på högskolenivå på ett likvärdigt sätt, oberoende av förmögenhet, kön, hemort eller studiefärdighet. I försöket tryggas flexibelt inträde till högskolestudier och det fria bildningsarbetets roll som högskolornas samarbetspartner förstärks.  Utbildningen bör vara avgiftsfri för de studerande.

B) Unga läropliktigas möjligheter att avancera på utbildningsstigen förstärks

Vid folkhögskolorna inleddes i augusti 2021 en ny utbildning inom fritt bildningsarbete riktad till läropliktiga. Erfarenheterna av utbildningen har varit positiva och det finns ett växande behov av utbildningen. Folkhögskolorna vill vara med och bära ansvar för en höjning av de ungas utbildningsnivå och stödja framför allt unga som löper risk för att stanna på en lärokursnivå som motsvarar enbart grundläggande utbildning. Ett avgiftsfritt folkhögskoleår som ett utbildningsalternativ efter grundskolan bidrar till de ungas jämlika möjligheter till bildning. En ny typ av utbildning med gemenskapskaraktär riktad till unga är också en del av återhämtningsprocessen efter coronaepidemin. Folkhögskoleåret-utbildningens ställning bör förstärkas så att 1000 unga årligen kan studera inom utbildningen.

Problemkällor inom läropliktsreformen bör repareras genom att på en bredare basis dra nytta av folkhögskolornas kunnande i stödjande av studierna i grundskolans slutskede och vid sidan av studierna på andra stadiet. Man bör göra det möjligt för invandrarunga i slutskedet av sina grundskolestudier att vid folkhögskolorna delta i språkstudier som stödjer avläggande av grundskolestudierna. Studerande på andra stadiet bör, för att påskynda studiernas framskridande, erbjudas möjlighet att delta i folkhögskoleutbildning som stödjer studiefärdigheter. Läropliktslagen bör kompletteras så att det blir flexibelt för studerande att tillägna sig de här beskrivna olika stödformerna.