Förstärkning av det hela landet omfattande folkhögskolnätverket, vilket ökar kunnande, resiliens, välmående och bildning

GENOM BILDNINGSARBETE finner vi svar på många samhälleligt brännande frågor. Bildningsarbete inverkar på en bred basis när vi begrundar hur betydelsefulla liv människor upplever sig ha, hur människor deltar i samhälle och arbetsliv, i frågor gällande en höjning av finländarnas utbildningsnivå samt i hur vi lär oss en hållbar livsstil. Samhället sparar sina tillgångar genom att satsa på bildningsarbete. Marginalisering, att uppleva livet som meningslöst, ohållbar livsstil och en nedgång i finländarnas utbildningsnivå åsamkar samhället stora kostnader. Enligt statens revisionsverk kostar varje marginaliserad ung person samhället under sin livstid ungefär 1,2 miljoner euro. Kostnaderna för långtidsarbetslöshet är mycket betydande. Enligt en undersökning gjord av Institutet för hälsa och välfärd tillsammans med Sitra (Yhteiskuntapolitiikka 6/2017), förorsakar de personer vars utbildning förblir enbart grundskola i medeltal tilläggskostnader för den offentliga sektorn på ungefär 370 000 under sin livstid jämfört med personer som erhåller en utbildning. Den förväntade sysselsättningsgraden är högre och förväntade arbetslöshetsgraden lägre för personer som avlagt en högre examen än för personer som avlagt examen på andra stadiet. Det står klart att bildningsaktörernas roll är betydande då det gäller att bygga upp ett ekonomiskt hållbart finländskt samhälle.

Folkhögskolorna är mångsektoriella läroanstalter. Förutom utbildningar inom fritt bildningsarbete, anordnar de utbildningar inom öppna universitetet, yrkesutbildning, grundläggande utbildning för vuxna samt gymnasieutbildning. Folkhögskolorna är ofta betydande mångsektoriella utbildningsaktörer inom sitt område och kan snabbt greppa olika uppgifter och också stödja andra utbildningsanordnare. I det nationella utvecklingsarbetet gällande utbildning har man ändå strävat efter breda strukturer och finansieringen har minskat på långsikt. Detta har försvagat tillgängligheten på utbildning lokalt och försvårat en smidig verksamhet för små utbildningsanordnare. Ett nytt strategiskt samarbete och en satsning på bildningsaktörernas verksamhetsförutsättningar krävs för att garantera bildning och livslångt lärande. Olika aktörers styrkor bör tas i bruk till fullo. Då det gäller utvecklandet av livslångt lärande borde tyngdpunkten inte ligga på strukturer och utbildningssektorer, utan i stället borde man fokusera på lärande, bildning och stödjande av ett aktivt medborgarskap.

Läroanstalterna inom fritt bildningsarbete förstärker människors förutsättningar för att delta i samhället och i arbetslivet. Folkhögskolorna kan stödja de nationella målsättningarna gällande höjande av utbildningsnivån både vid övergången från grundläggande utbildning till andra stadiet och från andra stadiet till högre utbildning. Folkhögskolorna kan ta hand om samhälleligt viktiga och aktuella bildningsbehov, såsom utbildning i hållbara levnadsvanor, studier som stödjer social styrka, studier som förbättrar arbetslösas inlärningsförutsättningar, utbildning i grundläggande färdigheter, minoritets- och invandrarutbildning samt utbildning för personer med funktionsnedsättning. Folkhögskolorna tar för sin del hand om att alla kommer in på utbildningsstigen.

Det hela landet omfattande nätverket av folkhögskolecampus förstärker på sina egna orter medborgarnas kunnande, resiliens, välmående och bildning. När befolkningsstrukturen förändras kan folkhögskolorna kombinera olika utbildningsformer och garantera tillgängligheten till högre utbildning, yrkesutbildning, gymnasieutbildning och grundläggande utbildning för vuxna.

• Låt oss i högre grad än nu utnyttja folkhögskolornas flexibla möjligheter på stigen av kontinuerligt lärande. För att främja den allmänna tillgängligheten bör man skapa nya verksamhetsmodeller som sammanför olika aktörer. Vi bör se till att det i Finland finns ett mångsidigt utbud av olika utbildningsanordnare.

• Tillgängligheten till högre utbildning, yrkesutbildning, gymnasieutbildning och grundläggande utbildning för vuxna bör utvecklas genom att förstärka folkhögskolornas sammanfogande roll mellan olika typer av utbildningsverksamhet.

• Finansieringen för fritt bildningsarbete bör utökas. Vi bör se till att det finns tillräcklig finansiering för samhälleligt viktiga bildningsuppgifter.

• Finansieringen av yrkesutbildningen bör utvecklas på ett långsiktigt sätt med ökad förutsägbarhet.

• Samhörighet och mångsidiga lärmiljöer utgör det specifika som folkhögskolorna grundar sig på. Låt oss med hjälp av ett tidsbegränsat utvecklingsprogram förstärka folkhögskolornas förmåga att investera i lärmiljöer, folkhögskolecampus, digimiljö och personal på ett sätt som gör det möjligt för folkhögskolorna att även i framtiden verka som utvecklare i det finländska samhället.